Islexikon

Ett försök att samla de benämningar av olika istyper som förekommer. Fler förslag eller alternativa betydelser emottages tacksamt. Källor: Isboken, Råd & Rön, LLK årsskrift 1994.

Ännu mer ord återfinns på www.sssk.se/ordbok

Apelsinskaleis: Yta liknande apelsinskal.
Avssaltad is: Havssis där saltet trängt ur isen pga kyla.
Bastrummeis: Is som hänger på på stenar eller strandkanten. Luften under den ger den ett ihåligt ljud.
Bottenis: Vilket är is på ytor (bottnen) under vattenytan. Detta är ett välkänt fenomen på både naturliga och artificiella undervattensstrukturer.
Fräthål: Hål som bildats av att varmt vatten smält isen underifrån. Vanlig under snödrivor
Glanskis: Blank hård och jämn isyta. Den is alla långfärdsskrinnare söker.
Glasis: Överis med luft mellan lagren.
Knäckebrödsis: Yta liknande knäckebröd.
Kravis: Havsis som frusit till under inverkan av vågor. Ojämn och inte njutbar.
Kärnis: Is som frusit till på istäckets undersida. Den är genomskinlig och ser därför mörk ut.
Mesostis: Ytmjuk snö-, stöp- eller saltis. Tungåkt.
Pedagogisk is: Såvitt jag vet myntat av Mikael Präckel i Västerås. Tunn is som kräver stor uppmärksamhet, vana och försiktighet.
Pipig is: Isens sista stadie innan den smälter. Består av långa stående iskristaller med vatten emellan.
Råk: Spricka där isen glidit isär. Kommer av rak, räcka.
Skjutis: Is som pressats över annan is eller upp på land
Skravelis: En lindrig form av vrakis.
Slukhål: Sprickor och hål som växt till när vatten runnit ner genom dem.
Snöis: Is frusen under snöfall eller tillfruset snöstöp. Innehåller millimeterstora oordnade iskristaller och inneslutna luftblåsor, vilket gör den vit eller gråaktig. Den har sämre bärighet än kärnis och mjuknar snabbare vid tö eller dagsmeja och blir då mesostis. Tillväxten är långsammare än kärnisen på grund av luftblåsornas isolerande förmåga.
Strandbräcka: Sönderbruten is vid strand. Uppkommer genom vattenståndsändringar eller sving.
Stöp: En sammanfattande benämning på vattendränkt snö (snöstöp och snöblandat vatten, vattensnö). Gråaktig färg.
Stöpis: Bildas då stöp fryser till. Starkt vattenhaltigt stöp ger hård och ganska klar stöpis. Lös stöpis kallas ofta snöis.
Svallis: Iskant (mot öppet vatten) som överspolats med vatten. Ofta åkbar när all annan is är täckt av snö.
Sving: Våg som fortplantar sig in i isen
Tallriksis: Tunn is som brutits upp i små flak, växer till i tjocklek medan vågor hindrar den att frysa ihop.
Tvåskridskois: Myntat av Mats Johansson. Is som man måste stå med båda skridskorna på, bredbent och staka sig fram - annars håller den inte!
Tvångsfrusen is: Is som frusit vid stark kyla utan att hela sjön varit nerkyld. Går snabbt upp vid mildare väderlek.
Uppsaltning: Havsis där saltet trängt upp till ytan pga blidväder.
Vertikalis: En extrem form av vrakis.
Vindbrunn: Område som inte frusit till pga vinden.
Vrakis: Sönderbruten, ihopblåst och sedan ihopfrusen is. Vanligt i skärgården ofta i begränsade band.
Vråk: Veck i isen på grund av strömmar eller temperaturförändringar.
Våris: Porös is med dålig bärighet, påverkas snabbt av solen.
Överis: Is med vatten under till nästa islager. Riskfylld att åka på, när överisen brister leder det ofta till fall.